Söndag.

I torsdags var det dags för det årliga firandet av Thanksgiving. Vi var inbjudna till Peter och Mary DeVries för att avnjuta en middag i Thanksgivinganda. Mary hade tillrett en kalkon på hela 7 kilo, så mat fanns det gott om. Dessutom hade Mary gjort brownies och morotskaka dagen till ära, vilket var mycket uppskattat av två sötsugna Svenskar (vi har inte ätit "godis" på typ två månader). Kvällen var mycket lyckad med god mat och trevligt sällskap, i vilket även en (levande)hund ingick. Samson underhöll med historier från sin tid i Ryssland och vi andra lyssnade med stora öron. När kvällen led mot sitt slut fick Frida plötsligt ont i halsen och det visade sig vara början till en kraftig förkylning. Frida har därför varit sjukskriven ett par dagar.

I helgen har vi mest tagit det lugnt, det har varit j*vligt skönt tycker Henrik. Ursäkta språket farmor Astrid. I lördags blev det film, Up och Vicky Christina Barcelona. Up var helt sjukt bra! Karaktären "Dug" är det roligaste Pixar/Walt Disney någonsin producerat. Idag söndag begav vi oss till Pullman för att sola och bada. Insåg lite för sent att damen brevid oss var svenska, tog ett dopp i poolen (det andra uteblev pga extremt låg vattentemperatur) och lapade sol hela dagen. Efter solandet beslöt vi oss för att laga eget "for once", åkte och köpte fyra skivor entrecote för 58 kronor och förde sedan kosan hemåt. Väl hemma blev det matlagning och film. Men så hände det något som vi har blivit allt för vana vid. Kvällsnöjet blir allt för ofta förstört pga att vår DVD-spelare vägrar spela upp sista kvarten av våra dyrt förvärvade(ca. sju kronor/film) DVD-filmer. Om det är någon som vet hur dessa filmer slutar så får ni gärna höra av er till oss;

Watchmen
Funny People
Terminator - Salvation (vi såg faktiskt slutet men Christian Bale började helt sonika prata ryska i slutscenen)
Nine9
Duplicity

Vi insåg så här i summtimmen att det är första advent idag. Så glad advent. Då.

Glöm inte att blåsa ut ljusen,

Frida&Henrik

Stora nyheter!

Idag for Henrik till Hong Kong på ett möte, väl där passade han på att beställa en Iphone 3Gs. Om 1-2 veckor kommer DG Lifestyle store i Hong Kong (placerad i HKs högsta byggnad, värt att nämna) ringa och berätta att en sprajlans Iphone finns för avhämntning.

Vi är lite osäkra på om den här nyheten är någonting som bör basuneras ut på en blogg, men Henrik likställer den här händelsen med andra stora händelser som tex födslar, dop och bröllop. Ja, nu vet ni i alla fall.

Hörs om ett tag.

What are you laughing about? This is how we roll!

Nu har det tagit sådär lång tid igen. Vi ber återigen om ursäkt och ska verkligen försöka bättra oss.

Mycket har i alla fall hänt sedan sist, vi har deltagit i en mystisk teambuilding på en ännu mer mystisk ö, vi har börjat ta Mandarin- lektioner, vi har övernattat i grann-byn och vi har varit på ett bröllop.

Vi tar det i kronologisk ordning.

Teambuilding på Delta Island;

Allting började med en tre timmar lång bussfärd som gick (bokstavligt talat) över stock och sten. Frida och jag var som vanligt sena till samlingen och fick således platser långt bak i bussen. Det erfarna kineserna visste såklart vad som väntade och trängdes alla i den främre delen av bussen. Nu vet vi att sitter man långt bak i bussen och reser runt på landet i kina så bjuds man på riktiga flygturer emellanåt. Nu vet ni.

Rejält omskakade anlände vi till en kuststad någonstans i södra kina. Därifrån tog ett gäng båtar oss ut i havet och slutligen till vår slutdestination; Delta Island, en bländande vacker ö med en rejäl stänk av den där surrealismen som man börjar bli så van med här. Här och där stod små konstiga statyer av diverse icke-kinesiska djur utplacerade. Vi hittade bland andra små känguru familjer och vilsna dinosaurier (dom är ju inte bara icke-kinesiska utan även utdöda). Hotelrummen såg ut som om dom hade lämnats med balkong- dörren öppen i några år.Men utsikten var fantastisk!

Frida intet ont anandes innan båtturen

Delta Island - även kallat; Kinas Maldiverna (?)

Väl installerade på ön välkomnades vi av tre glada och omaka amerikaner som skulle vara våra teambuilders under kvällen. Det var här någonstans lekarna började; Den första gick ut på att man skulle hitta ett antal flaggor som var gömda runt ön. Ganska normal lek får man väl säga. Nästa lek, här börjar det spåra ut lite, gick ut på att man skulle bygga en bärstol som man sedan skulle utrusta/pimpa på olika sätt beroende på vem ens kund va. Accessoarerna kostade låtsaspengar. Bärstolen skulle sedan säljas med största möjliga vinstmarginal. Den tredje leken (här någonstans börjar vi tappa greppet om verkligheten) gick ut på att man av; en hink, ett gummiband, en flaska, 2000 sugrör och ett hejdundrandes lekhumör, skulle skjuta ett ägg så långt som möjligt. Utan att ha sönder ägget. Den fjärde leken, som nog får klassas som någonting av det mest kaotiska och mest overkliga vi någonsin varit med om, gick ut på att man skulle skapa en kamp sång. Tilläggas bör att våra kinesiska vänner under samtliga lekar visar en otrolig entusiasm och lekvilja. Vi tilldelas nu bongotrummor, trianglar, xylofoner, marackaser och hetsas av världens största Amerikan att skriva en hit. Det börjar nu skymma och kombinationen av det skumma ljuset, den stora Amerikanen, hans vrålande uppmaningar och det rytmiska ljudet av bongotrummor skapar en nästan outhärdlig stämmning. Leken mynnar ut i ett fiasko och ingen billboard-hit skrivs den här kvällen. Istället ber de tre amerikanerna oss att vända blicken mot havet, vilket vi alla lydigt gör och väntar andaktigt på vidare order. Nu överaskas vi alla till nästintill livlöshet av ett enormt kraftfull fyrverkeripjäs som smäller av lite för nära marken för att det ska kännas säkert.

Här kan man säga att andra halvlek börjar.

Kvällen innehåller alla ingridienser för en lyckad, surrealistisk, kinesisk, team-buildingfest; Bar-be-que, tomtebloss, en playlist anno 93-94, spontana jätte fyrverkerier, enorma mängder alkohol och, av nån anledning, utklädningskläder.

Morgonen efter vill Henrik helst glömma. Frida också, men inte för huvudvärkens skull, utan för den stora sköldpaddans skull som hon hittade i ett litet akvarium på hotellet. Frida övervägde en sekund att sno paddan, lubba utav tusan och slänga stackarn i havet. Men så blev det inte. Frukosten intogs i liggande ställning på hotellrummet. När vi gick för att möta upp de andra möttes vi av en fabriksledning drickandes öl och orden;

- What are you laughing about?! This is how we roll. Och sen ett stort leende.

Skymning på Delta Island Beach

I helgen bar det av till grannstaden Guanzhou, även det en gemytlig liten stad med cirka 17 000 000 invånare. Vi åkte dit med en man vid namn Peter och hans fru Mary. Det här paret är någonting av det härligaste jorden har producerat. Dom har frivilligt adopterat oss och tagit oss under deras vingar. Vi bodde på Marriot hotell, ett fem-stjärnigt hotell som även levererar fem-stjärniga matförgiftningar. Det blev Henrik varse, och Frida också för den delen som fick vaka hela natten. I och med matförgiftningen och den medföljande aptitlösheten fick Henrik iakta den dingnande hotell brunchen från säkert avstånd. I Guanzhou shoppar man, och som vi shoppade. Peter utsåg Frida till den officiellt roligaste personen att shoppa och pruta med. Det kan hända att några saker som vi inhandlade här kan leta sig ända hem till sverige och under nån gran någonstans.

I söndags bar det av på bröllop minsann! På Sofitel Golfresort i Dongguan hade det dukats upp för bröllopsfest. Dukningen gick såklart i vitt och omgivningarna och musiken skapade en lätt Gudfadern-känsla över hela evenemanget. Bröllopspresenten bestod av (allt enligt kinesisk tradition) ett rött kuvert med pengar i. Konstigt men väldigt bekvämt. Bruden och brudgummen är av Bulgarisk börd och trots att vi befann oss mitt i kinesiskt territorium så kunde man ibland tro att man var i de sydligare delarna av Europa. Det bjöds på buffé och frida jublade högt när hon smakade på potatissalladen. Runt klockan 17 var de flesta i sällskapet rejält runda under fötterna och vi och Maria (osm-kollega) beslöt oss för att smita innan det blev sådär konstigt surrealistiskt igen. Bröllopet var mycket trevligt och vi tackar alla inblandade för en lyckad till ställning!

Bilder från i söndags kommer under helgen. Henrik glömde kamerna så vi måste invänta bild-leverans.

Det var allt! Ses snart igen,

Henrik & Frida

Kina-ICA

Vi tänkte visa er vårt absoluta favoritställe här i Kina, PARKn'SHOP. Vi har varit med om diverse upplevelser där. Dessutom luktar det helt fantastiskt. Håll till godo.

Lite grillad kyckling och revben.

Levande fiskar, bara att välja o vraka.

Det riktigt vattnas i munnen.


Purfärska krabbor.


Purfärska bundna krabbor.

Torkad fisk och andra delikatesser.

Torkade miniräkor är värsta snacks-hypen i Dongan.

Sallad/nudelbar. Ser ju ganska normalt ut faktiskt.

Kycklingfötter. Ni kan ju bara tänka er lukten av allt detta.

Lite torkat kött, utan skydd så klart.

Torkade kycklinglår. Delikat.

Vi tror att det här är lever från nåt stort djur.

Kyckling, med huvudet kvar.

Kött, nåt för uppdrag granskning kanske?

Grönsaker och frukt i mängder.

Bajsluktande frukt vid namn Durian. Används ofta i efterätter.

Totalt vidrig tycker Frida. Ok, tycker Henrik

Lite olja.

Cider. Pris exklusive svensk alkoholskatt.

Billig öl.

Ännu billigare öl.

"Everybody gets the poops"

Det började med lite brumm i magen och slutade på Global Doctors. Fridas mage var i uppror och hon hade hållit ut i en vecka men till slut fick det vara nog. Med en gråvit nyans i ansiktet och ett antal toalettbesök i ryggen bar det av till Global Doktors. Enligt Samson, Henriks chef på fabriken så kan man välja mellan två alternativ; Antingen går man till en kinesdoktor, får betala 10 RMB och göra nummer två i en låda(för vidare analys) eller så går man till GD, betalar lite mer och slipper lådan. Frida valde GD. Väl på sjukhuset sattes det dropp och gavs medicin. hela kalaset gick på 730 RMB, vansinnigt dyrt för lite saltlösning och antibiotika(vi tror det var det) och en engelsktalande sjuksyrra.

Fantastiskt vacker bild.

Under tiden Frida var hemma och var sjuk så åkte Henrik på mässa i Hong Kong. Världens största mässa. Såklart. Två gånger dessutom. För att komma in på världens största mässa i Hong Kong var man tvungen att ha ett kinesiskt namn.(De gillar inte Henriks ö i Björkman) Av någon anledning kommer Henrik inte ihåg själva namnet han fick, men däremot betydelsen av det, Ståndaktig Vilket han gladeligen delade med sig av när han kom hem till Frida. Under Henriks mässbesök har även hans mage utsatts för en rad hårda tester, dock inget som resulterat i ett sjukhusbesök, men väl en del brumm i magen. Vi får se vart det lider.

Världens största mässanläggning.

Nu har vi äntligen fått våra efterlängtade kort på Pullmans. (Uttalas [poor;man] om man är Kines) Pullmans är ett av Dongguans få fem-stjärniga hotell med ett förstklassigt gym och två utomordentliga pooler. Vi är dessutom nästan ensamma om att träna och bada där. Henrik tränar på kvällarna efter jobbet och Frida tränar och hänger vid poolen på dagarna. Men det börjar bli lite för kallt för sådana aktiviteter. Vi har upplevt något av ett naturfenomen vad gällande temperaturen. För tre dagar sedan så blåste det rejält på natten, morgonen därpå visade termometern 15 grader kallare.

I helgen sov varit styrde vi kosan mot Hong Kong. I teorin ligger Hong Kong bara en och en halv timme bort, men passkontrollerna mellan mainland China och Hong Kong fördubblar tiden. Första delen av resan innebar en taxiresa till den östra busstationen, där vi med mycket vilja och teckenspråk lyckades köpa varsin biljett till HK. Underhållningen på färden bestod av filmen Transformers: revenge of the Fallen. Filmen var dubbad till kinesiska OCH textad på kinesiska. Uttrycket; Livrem och Hängslen passar väldigt bra för att förklara det här fenomenet.

Hong Kong Island.

Utsikt från vårt hotellrum.

Framme i HK tog vi MTR:n (HK:s tunnelbana/pendeltåg) till centrum. Vi har aldrig sett så mycket folk på en sån liten yta samtidigt någonsin i våra liv. Det var helt sinnessjukt. Vi har heller aldrig upplevt en ballare stad än Hong Kong tidigare. Det är en riktigt, riktigt sjuk stad. Gatorna är smala som tusan och lyfter man på huvudet finns där hus som sträcker sig fyra-femhundra meter upp i luften. Hela staden är uppbyggd på en ö och bergssluttningar så vägarna är ett enda virrvarr av viadukter, tunnlar och broar. Vad mer kan man säga, i skuggan av HK så ter sig Dongguan inte lika mäktigt längre, nästan lite tråkigt. Vi har helt förlorat perspektivet.

Vår tid i Hong Kong spenderades på följande vis;

På lördagen hängde vi i stadsdelen Mong Kok. Ett elektronikens Mecka. Henrik köpte en digitalkamera till ett vrakpris.När man går två kvarter i Mong Kok en lördag passerar man i runda slängar tvåhundratusen personer. Om inte mer. Det ska bli en sann fröjd att i framtiden spatsera lätt och fritt en lönehelg på Drottninggatan i Stockholm.

En hund.

Söndagen innehöll mest sightseeing av allra finaste slag. Brunch i SoHo följdes upp av en tur i världens längsta rulltrappa. Vi insåg efter ett tag att vi inte ville dit rulltrappan tog oss, och vi fick gå den långa vägen tillbaka. Det var i alla fall nedförsbacke Vi tog oss tillbaka till Mong Kok( ja, man kan spendera en helg helg i den stadsdelen och ändå inte sett hälften) käkade Häagen-Dazs glass i stora lass och provade extremt sällsynta sneakers. Frida köpte två klockor för hela femtiosex kronor på den lokala marknaden. Rund fyrasnåret bar inte vår ben oss längre så vi begav oss tillbaka mot DG och mainland China.

Annat smått och gott; Frida har fått jobb! Hon ska vara engelskalärare på SQCC sju timmar i veckan. Frida är osäker på utgången men Henrik är säker på att det blir stor succé. På fredag bär det av på teambuilding resa till en privat ö, vet inte riktigt vad "privat" innebär men det låter ballt. Ryktena säger att det kan bli många knasiga aktiviteter på äkta asiatiskt vis. Vi får återkomma med detaljer. Och bilder. En annan god nyhet är att de kinesiska myndigheterna verkar bevilja oss arbetsvisum tillslut. Gött.